So please just let me hold you, one last time
Hej fina du!
Jag har funderat på en sak som är ganska personlig, men jag måste ändå våga mig på att fråga ändå.
Vad är det du har varit med om egentligen i ditt liv? Jag har läst din blogg ett tag och har förstått att det har hänt något fruktansvärt som fått dig att må oerhört dåligt, men har aldrig riktigt förstått vad.
Och vad är det som har gjort att du inte kommer gå ut skolan som vi andra?
Jag respekterar fullt ut om du väljer att inte svara på detta! Men måste säga att jag beundrar dig så enormt!
Kram!
Åh, herregud. Tycker så otroligt synd om dig vännen! Kan inte ens föreställa mig hur jobbigt det skulle kännas att mista min pappa, då jag redan var så pass sjuk och mådde så dåligt :(
Kan inte säga annat än att du är en otroligt stark tjej som jag vet kommer klara sig ur det här helvetet!
Jag önskar dig all lycka till i framtiden! Glöm aldrig att du är stark och en av de finaste tjejerna i hela Uppsala <3
KRAM!
Åh Malin, av att ha läst ditt svar ovanför så blir jag så extremt ledsen för din skull för jag ser mig själv i det du skriver - mig själv för ett x-antal år sen. Jag blir så ledsen över att fler som du, som jag, kommer att få uppleva det här, få må så dåligt till gränsen på död. Men jag blir samtidigt glad över att se hur du trotts allt som hänt, utvecklas för varje dag, fortsätter att leva.
För mig kommer du alltid att vara den fnittrande Malin med Amanda vid din sida, krypandes upp till jobsvall i ett hysteriskt skratt som hörs flera kilometer fram. Livet stannar inte här och har du kommit så här långt så kan du nå vilka höjder du vill, ovasett utbildning eller ej.
Kramar!
